Kriget har kommit till Tennessee. Det heliga kriget, jihad. Muslimer skeppar nu in vapen för att anlägga kalifatet. Det hävdar politiker i staden Murfreesboro – och de verkar tro på vad de säger. Counterjihadrörelsen har tagit steget från anonyma bloggar in i det politiska etablissemanget och till gräsrötterna i den amerikanska Södern. Annika Hamrud och Fredrik Persson åkte till bibelbältets hjärta.

 

På Interstate 78 ligger ett pärlband av långtradare på väg till och från New York. Hastighetsbegränsningen hålls, tempot är lugnt och stadigt, ligger man i vänster fil så ligger man där, oavsett om det ligger en bil i höger fil också. Vi åker mot sydväst genom vad som ibland kallas Quakerland – Pennsylvania – den stat som lockade kväkare, presbyterianer och mennoniter under 1600-talet, människor som flydde från religionsförtryck fann här trosfrihet. Amishfolket lever här fortfarande enligt sina traditioner. Men förutom vägskyltarna till Allenton, Quakertown, Bethlehem och Harrisburg ser vi bara avfarter till snabbmatställen och truckstops.

Vi kör i bergskedjan Appalacherna åt sydväst. Interstate 76 blir Interstate 68 – en väg som byggts för att bryta isoleringen för människorna i West Virginia. Vägen liksom rullar fram som en våg, det är bergigt och mycket grönt. Vi kunde lika gärna ha åkt genom Virginia och jag tänker att där någonstans bor den bloggare som startade sajten Gates of Vienna, den sajt som betytt så mycket för den europeiska counterjihadrörelsen, och för Anders Behring Breivik. Nu är vi på väg för att träffa människor som inte bloggar om islam, utan som driver politik, och som tror på Jesu återkomst. Vi ska söder om Nashville, till Murfreesboro,  en stad med 100 000 invånare, 200 kyrkor och en moské.

Men vägen dit är lång. Synintrycken är bländande, det är fantastiskt vackert i West Virginia.  Vägen byter namn till I 64 och I 65 som tar oss genom Kentucky. I Kentucky tar vi in på ett motell som ägs av familjen Patel. Vi frågar hur det kommer sig att de hamnat här ute på landet, och ägaren skrattar åt oss och säger att om vi frågar runt kommer vi att upptäcka att alla motellägare i trakten är indier vid namn Patel.

Kentucky är staten mittemellan. Nu är vi nästan i Mellanvästern och nästan i Sydstaterna.  När vi kör iväg igen har landskapet förändrats, det är platt och inte lika grönt.

Det är 150 mil från New York till Tennessee. Det är en ännu längre resa mentalt.

– Tror ni Obama är muslim?

Sally Snow och Howard Wall bor i ett stort överdådigt hus i Murfreesboro. Howard brygger kaffe till oss, han säger han ska brygga det starkt. Sally vill prata. Vi hinner inte sätta oss innan frågan om president Barak Obama kommer. Vi mumlar något om att vi inte vet hur man definierar en muslim.

– Nej, det vet inte jag heller, men han växte i alla fall upp i Indonesien, säger Sally Snow.

Sally Snow är pensionerad fastighetsmäklare. Hon är lite krum och det ser ut som att hennes rygg plågar henne. Howard jobbade för henne innan hon som änka gifte sig med honom. Han är rak i ryggen och full med energi. Han var tidigare ordförande för Republikanerna här i Rutherford County. De är översvallande vänliga och välkomnande. Howard Wall upprepar hela tiden hur fantastiskt roligt det är med europeiskt besök.

Sally Wall visar upp sitt hus och dess konstverk. Konsten är inhandlad på resor i Europa, berättar hon. Stora svulstiga tavlor från tidigt 1800-tal pryder de fem meter höga väggarna. Framför den stora tavlan i vardagsrummet står två lampor i form av svarta nakna människor.

Sally Snow har bott hela sitt liv i Murfreesboro, hon berättar att den förste att begravas på kyrkogården här var en av hennes förfäder. Men Murfreesboro har förändrats. Bara de senaste tio åren har invånarantalet stigit med 50 procent. Många jobbar på universitetet, på Nissan eller på telekommunikationsbolaget Verizons callcenter. Här finns också en tillverkare av maskingevär och ett vårdhem för veteraner.

80 procent av invånarna är vita och 13 procent är afroamerikaner. Det bor omkring 250 muslimska familjer i staden.

Mrs Sally Snow Wall är spindeln i nätet bland dem som i Murfreesboro försökt hindra ett moskébygge i staden. Hon tycker om att tala med journalister och har varit med i en dokumentär på CNN. Hon har stått för finansieringen av den juridiska process som drivits mot beslutet att tillåta bygget av moskén. Juristen har bland annat drivit linjen att islam inte är en religion. Marken den byggts på var redan godkänd för en religiös byggnad och därför togs beslutet lätt, men när det upptäcktes blev ett antal invånare i staden mycket upprörda.

– Min familj har levt här i 200 år. Jag tänker inte lämna över till muslimerna. De har försökt komma men har mött så mycket motstånd. Regeringen stödjer dem, men folket är emot. Muslimerna är primitiva och vi vill inte ha dem här.

I Murfreesboro utspelade sig ett av inbördeskrigets största slag, staden var ett starkt fäste för dem som stödde konfederationen – man kämpade för att behålla slaveriet. Numera uppfattas Murfreesboro som hjärtat av bibelbältet, den del av USA där den evangelikala kristendomen har sitt starkaste fäste.  Här tror man på Gud, på rätten att bära vapen och på den amerikanska flaggan. Här är Republikanska partiet en Tea Party-avdelning och Demokraterna har inte ens någon kandidat i valet till senaten. På universitetet utbildas reservofficerare i en byggnad som är döpt efter Ku Klux Klan-grundaren Nathan Bedford Forrest.  På torget inne i stan finns två plaketter i hans ära. På väg upp mot domstolshuset, på offentlig mark, ligger en bibel i en glaslåda.

Fast alla är förstås inte republikaner bara för att majoriteten är det. Alla är inte rasister för att stadens historia är rasistisk. Och många av de troende är medlemmar i den liberala metodistkyrkan.

Sally Snow skyller allt på Obama:

– Allt med Obama är hemskt. Han vet inte vad han ska göra för han är inte amerikan. Han är en lögnare, en socialist, han är muslim och korrupt. Korruptionen är enorm på skatteverket. Där jobbar bara svarta.

– Nu har jag sagt mer än jag gjort till någon annan om rasfrågan. Jag är inte stolt över Söderns historia och jag gör vad jag kan för att hjälpa dem.

Med det menar Sally Snow att hon hjälper fattiga svarta.

– I veckan gav jag 120 dollar till en kvinna som ringde på dörren. Jag sa också till henne att inte skaffa fler barn.

Sally Snow pratar vidare. Hon visar inget tecken på misstänksamhet mot oss.

Hon berättar om imamen i stan och jag frågar om hon träffat honom. Sally rullar med ögonen.  Man pratar inte med muslimer. Hon och Howard har länge varit medlemmar i den presbyterianska kyrkan men när kyrkan ville bjuda in imamen lämnade de församlingen och gick över till baptisterna.

Sally Snow ringer upp alla nyckelpersoner i kampen mot moskén så att vi ska få träffa dem. Mest vill vi ha hjälp att få kontakt med kandidaten till kongressen i Washington Lou Ann Zelenik. Sally Snow gör lite grimaser igen, då tar maken Howard över och ringer direkt till Zelenik.

– Han tycker synd om henne, säger Sally Snow, som inte är lika förtjust i den ensamstående Lou Ann Zelenik.

Vi frågar också efter den som i många artiklar framställts som en ledare – Kevin Fisher – men de har inte hans nummer.

– Kevin jobbar på fängelset och har säkert inte tid att träffa er. Han är en bra man, men man glömmer så lätt bort honom.

Varför glömmer man bort honom?

– Det är för att han är så tjock, ful – och svart, säger Sally Snow.

Det var 2010 det hettade till. Skyltar utanför moskéns byggplats sprejades med orden ”Not Welcome”. I juni kom 600 personer till kommunstyrelsens möte med biblar i händerna och krävde ett stopp för byggplanerna. Stadens största kyrka – World Outreach – hade samlat sin församling, och pastor Allen Jackson ställde krav på att alla muslimer skulle utredas, för vad var otydligt. Det hävdades att terrorister kommer att inta Murfreesboro – och att  moskén ska bli ett träningsläger för terrorister , muslimerna har kommit för att döda de kristna.

14 juli marscherade 800 personer i Murfreesboro mot moskén, man hade samlat många från Tea Party-avdelningen och World Outreach Church. Kevin Fisher var organisatör. Lou Ann Zelenik och Sally Wall gick med i marschen. Men de kom inte att stå oemotsagda.  En stor marsch hade organiserats samtidigt till stöd för moskén och för religionsfriheten.

Arbetet med att bygga moskén började i augusti. Men den 29 hällde någon bensin på de grävlastare och dumprar som fanns på byggplatsen  –  och tände på.

Sally Snow förebereder oss för mötet med Lou Ann Zelenik. Vi förstår att Zelinek är mycket frispråkig och gåpåig. Men en sak tycker Sally Snow är bra med Lou Ann Zelenik:

– Man kan inte vara mer konservativ än Lou Ann, säger Sally Snow.

Lou Ann Zelenik har ställt upp två gånger i republikanernas nomineringsval till kongressen i  Washington. Nomineringsvalet har varit det stora valet i hennes Murfreesboro – den kandidat som väljs får nämligen ingen demokratisk motkandidat utan kan räkna med att vinna platsen.

När Zelenik fick sin andra chans i somras mot Diane Black inleddes den – av många bedömare – elakaste kampanjen under 2012, komplett med stämning och anklagelser om federala brott. Enorma pengar lades på tevereklam som gick ut på att svartmåla motståndaren.  Zeleniks största finansiär Andrew Miller – i vissa tidningar kallad en ”anti-Islam sugar daddy”  – anklagades för att ha brutit mot finansieringsreglerna.

Under de två år som Zelenik haft att förbereda sig för sin revansch har hon drivit sin antimuslimska retorik till nya höjder. Hon bildade Tennessee Freedom Coalition, med syftet att stoppa sharia och som har som slogan ”Bringing Truth to Light”. Förra hösten höll TFC konferens där profilerade antimuslimer som David Yerushalmi, Frank Gaffney, Brigitte Gabriels och många fler deltog. I de ursprungliga planerna var Pamela Geller och Robert Spencer huvudtalare, men efter att ett hotell i Nashville sagt nej till att husera konferensen ville inte Geller delta med motiveringen att när mötet nu skulle hållas i en kyrka var det inte längre ett öppet möte.  Flera pastorer, en biskop och en konservativ rabbin deltog i mötet och det hölls många bönestunder under dagen.

Lou Ann Zelenik har vid ett senare tillfälle också haft Geert Wilders på besök. Wilders är en av hennes idoler. Och Pamela Geller har framträtt på Tennessees Teaparty-landsmöte.

Under 2011 lyckades Zelenik övertyga två delstatssenatorer att lägga fram ett lagförslag som skulle definiera islam som förräderi. Lagen, om den hade antagits, skulle ha förbjudit muslimer från att praktisera sin religion i Tennessee. Hon fick också med sig flera Tea Party-grupper och republikanska kommittéer på att skicka in klagomål mot delstatens republikanske guvernör Bill Haslem som hade anställt en muslimsk kvinna. I protesterna mot Bill Haslem hävdades också att han tillåtit homosexuella att ta policybeslut inom barn-och ungdomsdepartementet.

Diane Black – Zeleniks motståndare – är inte särskilt liberal hon heller. Tvärtom har hon utsetts till den allra mest konservativa medlemmen av kongressen. Som delstatssenator stödde hon Tennesse Laws for Tennesse Court – som är en lag baserad på Yerushalamis lagförslag som ska skydda staten från sharialagstiftning. Blacks linje mot Zelenik blev därför: ”ingen är mer motståndare till sharia och jihad än jag, men till skillnad från Zelenik respekterar jag vår konstitution”.

Lou Ann Zelenik ser ut som en amerikansk politiker och hon talar som en politiker. Men hon ger inte mycket för politiker. Nej, konservativ är fel beskrivning på henne, säger hon och funderar.

– Jag är en teapartyanhängare först och främst. Jag är inte den typen av konservativ som följer vad det republikanska partiet gör och säger. Jag är för folket och mot proffspolitikerna, jag är mot lobbyverksamheten, och mot Washington.

Lou Ann Zelenik läste till ingenjör på Vanderbiltuniversitetet i Nashville och drev sedan en byggfirma. Hon har en 29-årig dotter som också läser till ingenjör och som fungerar som hennes ”partner” i valkampanjen. Lou Ann Zelenik är generös och utåtriktad. Hon talar om ”Southern hospitality”, vill betala vår frukost och lära oss att äta grits (majsgröt) och biscuits and gravy (scones med vitsås) till frukost. När vi tvekar kastar hon huvudet tillbaka och skrattar, och klappar i bordet.

Som andra viktigaste fråga efter hotet från islam listar hon president Obamas hälsoreform. Europa framställs som skräckförebild. Hon stöttade Mitt Romney i valet men hade hellre sett den mycket värdekonservative Rick Santorum som kandidat. Hon är ledsen för att Sarah Palin förlorade sitt stöd, men konstigt nog gör hon en grimas när vi nämner Michele Bachmann som annars är känd för sina antimuslimska åsikter. Vi får aldrig någon förklaring till varför hon inte gillar Bachmann. Men kanske det handlar om den kritik som Bachmann ibland får från hårdföra teapartyanhängare, att hon inte är renlärig motståndare till Washington.

För nu har Lou Ann kommit på hur hon vill beskriva sin ideologi.

– Jag är en konfederalist.

En konfederation är en samling stater som slår sig ihop utan att gemensamt bilda en nationalstat. USA är en federation. Hon är exempelvis stark motståndare till nationella regler för undervisning. Men staternas självständighet gäller inte försvaret. Och eftersom hon ser muslimer som terrorister ska USA stänga sina gränser för dem.

Hon berättar hur Muslimska brödraskapet har infiltrerat Washington.

– De arbetar precis som Svarta pantrarna gjorde och piskar in folk till vallokalerna för att Obama ska vinna.

Hon säger att ”vi” måste återta ledningen för att försvara friheten. Det finns fortfarande en chans att rädda USA, menar hon. Europa däremot är redan förlorat.

– Det är en otäck utveckling i Europa där allt färre går i kyrkan.

Lou Ann Zelinek skräder aldrig orden. Det är inte många som går fria från kritik. Men det är för att hon har sanningen. Medierna är de största lögnarna. Hon ger inte mycket för Bill O’Reilly på Fox News.

– Fox brukade vara bra men nu har de till och med tagit över programledare från CNN.

Murfreesboro har ett litet torg från äldre tid där de flesta kontoren tillhör juristfirmor. Här finns domstolen som ligger som en gammal kyrka i mitten och på en sidogata huserar republikanska partiet där många inför valet köpte skyltar att ställa i trädgården, med antingen Rick Womick som kandidat i Tennessee eller Mitt Romney som president. Här ligger också stadens kanske enda butik med ekologiska varor, ett kombinerat café som drivs av en före detta militär som studerat persiska, han brygger espresso på ekologiska bönor och talar om att alla människor är lika.

Ut från centrum går breda vägar med snabbmatställen och motell. Mataffärer är svårare att hitta. Staden är platt, och villorna ligger längs långa vinglande vägar med gatunummer i tusental. Med jämna mellanrum ligger en kyrka insprängd.

I Murfreesboro finns en gratisutdelad tidning som ligger i affärer och på caféer.  När jag öppnar The Rutherford Reader upptäcker jag att chefredaktörens kolumn heter ”Unpolitically Correct” – Pete Doughti är baptist och att han är engagerad i ”islamfrågan”. Insändare handlar om att den antirasistiska organisationen Southern Powerty Center inte står upp för yttrandefriheten eftersom man pekar ut vissa grupper som ”hatgrupper”. Så fortsätter det – krönikor om den barbariska religionen islam och om de människor som kallas muslimer. Men så hittar jag en krönika under rubriken ”Leftward Ho!” – där David Grubbs varnar för ett uppvaknande av den gamla ”The Know-Nothing Movement”, en nationalistisk rörelse i mitten av 1850-talet som var xenofobisk och anti-katolsk. Partiet kallade sig American Party och gick senare ihop med Republikanerna. David Grubbs menar i sin krönika att spåren av Know-Nothing-rörelsen fortfarande är tydliga i det Republikanska partiet. Och han räknar upp tecknen: Antimuslimska stämningar som sveper över landet, starka anti-invandringskänslor mot mexikaner, starka önskningar om att alla med olika kulturer ska assimileras, intolerans mot icke judeo-kristna religioner, önskan att införa bön i skolorna, motstånd mot att lära ut evolution, rädsla för att sharia ska ta över, ”Birther-rörelsen” som hävdar att Obama inte är född i USA och uppfattningen att Obama ska agera mer amerikanskt.

David Grubbs berättar också att Know-Nothing-rörelsen periodvis var våldsam. Protestanter gav sig på katoliker i nordöstra USA. Nu ser han hur sikher attackerats i Milwaukee och moskén i Murfreesboro utsatts för sabotage och bombhot.

I följande nummer av Rutherford Reader fortsätter den antimuslimska kampanjen. Kevin Fisher skriver om hur han agerat mot att den muslimska församlingen har fått besöka en skola. Han frågar vad som ska hända näst. Är de ute efter att ändra lunchmenyn? Dela upp flickor och pojkar, ändra på skolbalen? Pastor Darrel Whaley skriver en lång krönika om den lokale imamens lögner. Han skriver att Osama Bahloul lär muslimer hur de ska mörda, våldta och begå incest och frågar sedan varför någon skulle vilja bjuda in någon sådan till sin kyrka.

Jag ringer upp redaktören för tidningen Pete Doughti. Han har mer att berätta. Han har säkra uppgifter på att personer från moskén har köpt vapen från den lokala vapenfabriken där det också finns en butik.

– De såg arabiska ut, säger Pete Doughti, och de tog med sig två gevär till moskén.

Han har kontaktat sheriffen om detta. Han är säker på att muslimerna kommer att attackera. Men det kommer inte att ske snart, först ska de etablera sig, säger Pete Doughti.

Valmötet – ett ”Hot Dog Meet & Greet”  – med två senatorer för Tennesse hålls i Moore County, på en gård i närheten av före detta vicepresidenten Al Gores ägor. Miljökämpen Al Gore är ett ständigt återkommande skämt i trakten. Ett skämt går ut på att han måste flyga in sitt miljövänliga bränsle till sin båt med helikopter. Al Gore var mycket nära att vinna presidentvalet 2002, men som första kandidat någonsin vann han inte sin egen stat som under hans politiska karriär gick från demokratisk till republikansk majoritet.

Här är stilen ännu mer rakt på. Ur en jeep kliver Vietnamveteranen Bob, han tar ut sin Berretta 9 mm och stoppar den i bakfickan på sina Wranglerjeans som vore det hans plånbok. Bob är lång, säkert 195 cm, och han tar mycket stora kliv. Han har en något galen blick och skriker ut orden när han talar.

Även han är dock hjärtlig. Han är kompis med Lou Ann Zelenik och hälsar varmt på henne. Hon berättar om hur han åkte och hämtade hem den förste soldaten från Tennessee som dödades under Irakkriget.

Ett band spelar Creedence Clearwater Revival-covers. Det är släktkalasstämning.

Men det är nu som Bob säger det som Lou Ann Zelenik sedan inte vill vi ska ta med i reportaget.

Bob – liksom många andra vi träffar – beskriver Irakkriget och kriget i Afghanistan som att USA är där och strider mot muslimer. Bob tycker inte man borde mesa så mycket.

– Jag tycker man ska asfaltera Egypten, säger Bob. Och så ska vi sätta stängsel runt Afghanistan och svälta afghanerna till underkastelse.

Det sista gillar inte hans unga blonda fru. Hon tycker det är fel mot de afghanska barnen att göra så. Lou Ann Zelenik visar också sitt ogillande. Men Bob förklarar att barnen är nästa generations muslimer så det går inte att skona dem.

I augusti brann en moské ner i Missouri och en syrabomb kastades mot en muslimsk skola i Illinois. En rörelse som tror på en konspiration där muslimer ska ta över väst sprider sig. I Europa talar counterjihadrörelsen om islamisering, i USA ser antimuslimerna ett terrorhot, man är rädd för sharia och jihad, man ser framför sig ett kommande våldsamt krig.

De antimuslimska bloggarna har fått gehör i bredare kretsar – och de har fått mycket pengar. Det är mycket inkomstbringande att vara författare och föreläsare om hotet från islam i USA. Enligt en rapport från Center for American Progress Action Fund har sju olika konservativa sponsorer finansierat den antimuslimska rörelsen med 42 miljoner dollar under de senaste tio åren. Fem ”experter” har fått den största delen:  Frank Gaffney,  David Yerushalmi, Daniel Pipes, Robert Spencer och Steven Emerson.

Mycket medvetet har de och deras apostlar arbetat för att få fler pastorer på tåget eftersom pastorerna har kontakt med gräsrötterna och kan tala till dem. Det har lett till att retoriken alltmer kommit att handla om gott och ont. Pastorerna beskriver i eldiga predikningar islam som djävulens verk. Det är helt enkelt Satan själv som är ute efter att förgöra USA. Många tror också att Obama är ett verktyg för detta. Han är muslim, hävdas det, och man säger att det finns bilder på när han ber liggande mot Mekka. Obama är ute efter att förstöra USA som den socialist, homoälskare och abortförespråkare han är.

Fem republikanska medlemmar av representanthuset – ledda av Michele Bachmann – pekade för en tid sedan helt grundlöst ut två anställda i den federala administrationen och påstod att de var lojala med egyptiska Muslimska brödraskapet. En annan republikan – Joe Walsh från Illinois – sa på ett kampanjmöte att muslimer i Chicago planerar terrorattacker. Peter King – republikan från New York – har anordnat förhör om radikalisering av amerikanska muslimer som påminner om McCarthys jakt på kommunister under 50-talet.

Uppfattningen att man inte kan lita på medlemmar av en religiös minoritet – att de är predisponerade för extremism, att de är illojala och våldsamma, och att de av teologiska skäl är tvingade att införa sina lagar i sitt nya land reproduceras i en allt snabbare takt. Bloggarnas budskap har spritt sig och deras åsikter har nått gräsrötterna. Främst är det de redan hatiska som tagit till sig budskapet – de som hatar aborter och homosexuella hatar nu också muslimer.

Historien upprepar sig. I början av 1900-talet utsattes katolska invandrare för både misstankar och våld, och det infördes restriktioner mot katolsk invandring. Idéerna levde länge kvar. På 50-talet hävdades det att katolicismen var en medeltida erövrarideologi som inte passade i den fridfulla demokratiska amerikanska miljön. Särskilt problematiskt ansåg katolikernas höga födseltal vara. Detta var inte unikt för USA. I Sverige fick inte katoliker bli lärare eller sjuksköterskor före 1951.

“Bevisen” för katolikernas opålitlighet var desamma som nu används för att beskriva muslimernas odemokratiska natur. Flera länder med katolsk majoritet hade blivit fascistiska – Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Flera terrorattacker hade också utförts av personer som identifierade sig som katoliker. Nu kommer muslimer till USA samtidigt som det är bråkigt i deras hemländer och samtidigt som ett antal extremister begått terrordåd. Efter 9/11 ökade den antimuslimska retoriken på bloggar och i flera bästsäljande böcker. Men inte förrän Barack Obama blev president kom åsikterna in i mainstreampolitiken.

Bland Sally Snows kontakter fanns också Darrel Whaley, pastor för Kingdom Ministries. Det var hans krönika jag läste i lokalbladet där han skrev att imamen lär ut mord och incest.

Whaleys kyrka är fristående men han vigdes till pastor hos Southern Baptists. Han tar emot oss med allvarlig min, hälsar med tvåhandsfattning och för in oss i sitt kontor, om några minuter ska söndagens gudstjänst börja och församlingsmedlemmarna strömmar till.

– We are all about truth – vi följer sanningen – säger pastor Whaley och lyfter sin bibel.

Han har tre tydliga fiender – homosexuella, aborter och muslimer – och allt detta stöds av ”liberalerna”.

– De kallar oss för hemska saker, på samma sätt som Jesus fick utstå spe. Det är precis som med de homosexuella, och med aborterna. Liberalerna accepterar sådant och vi har varit motståndare hela tiden. Nu bjuder liberalerna till och med in muslimer till sina kyrkor.

– Muslimerna som ljuger! Imamen säger en sak, men vi kan se att den arabiska våren är början på ett nytt kalifat. De har gjort sig av med sina ledare och nu tar de nästa steg mot världsherravälde.

Pastor Whaley säger sig ha läst koranen. Men han menar att islam inte är en religion.

– Det är en ideologi. Allah är död, han var en stenstaty. Araberna hade många gudar och en av stenstoderna var Muhammeds favoritgud. Muhammed är död! Jesus lever!. Vi erbjuder liv – muslimerna erbjuder död!

Vi får en egen eldig predikan inne på kontoret. Vi får veta att Gud skapade Amerika. Och att muslimerna kommit hit till det riktiga ”Ground Zero” – hjärtat av bibelbältet – för att slå till. Pastor Whaley berättar också att han har fått ett brev från imamen, shejk Ossama Bahloul, som ville träffa andra andliga ledare när han kom till Mufreesboro.

– Han försöker ta över som andlig ledare och han har lyckats dupera några metodistpastorer. Metodisterna vill ha fred med muslimerna. Vi säger istället åt muslimerna att hålla käften när de vill tala med oss.

I stället för samtal över religionsgränserna träffar han andra antimuslimska pastorer en gång i månaden i kyrkan som ligger granne med moskén. Dit kommer inte metodister. I pastor Whaleys värld är metodister besatta av satan. De till och med viger homosexuella till pastorer.

Så är det dags för gudstjänst. Pastor Whaley lyfter armarna i luften och ropar ut till församlingen.

– Are y’all ready?

Predikan är politisk. Vi är mitt i valkampanjen och han säger att det  måste väljas in kyrkfolk. Han vill att den kristna läran ska styra landet, och det ska vara den kristendom som de bibeltrogna predikar. Han vill ha in fler kristna fundamentalister i beslutande församlingar. Kyrkobesökarna sträcker upp händerna i luften och säger AMEN, AMEN. Vi befinner oss långt ifrån det som står i första författningstillägget – att USA ska vara en sekulär stat där religionsfrihet rådet. Långt från den religionstolerans som fick förfäderna att vallfärda till dessa trakter i USA.

Många av fundamentalisterna i Södern är kristna sionister. De väntar på Jesu återkomst men för att den ska kunna ske måste alla judar först komma tillbaka till Israel. Israel kommer att växa och muslimer i Irak och Iran måste då flytta på sig. De muslimska helgedomarna ska raseras, särskilt moskén i Jerusalem där templet ska byggas upp igen.

Vi kör ut till den nybyggda moskén, den byggnad som striden sägs handla om och som står på ett öppet fält utanför stadsgränsen. Vägen är lång och vi kör förbi flera kyrkor. När ytterligare ett stort kors och en rad vita stenar dyker upp har vi kommit fram till moskén. Moskéns närmaste granne är en baptistkyrka. Motståndarna brukar kalla den en megamoské, Pamela Geller kallar den för monstermoskén, men Murfreesboros moské ser ut ungefär som moskéer brukar göra i Sverige, de som ofta ligger i ett industriområde utanför stan. Välvda bågar, en grön kupol. Framför byggnaden en amerikansk flagga och en polisbil. Moskén har ständig polisbevakning.

Shejk Ossama Bahloul är imam i Murfreesboro. När han kom hit trodde han att han skulle leva ett lugnt liv med familjen. Men så blev det inte. Hans skägg är kort och spretigt och han bär en fotsid skjorta med en kufi på huvudet men säger att han funderar på att gå över till kostym. Han identifierar sig som texasbo, men är uppvuxen och utbildad i Egypten där han doktorerat. Vi hälsar med handen på bröstet, han ger oss ett rejält handslag.

När vi går in i hans kontor sätter han på telefonsvararen. En kvinnoröst säger att hon vill att han ska veta att hans församling består av riktiga amerikaner och att hon skäms för Murfreesboro. Nästa kvinna gråter på bandet. Hon säger att hon är så ledsen för vad Murfreesboro-borna utsatt shejkens församling för. Men det är inte alltid meddelandena på hans telefonsvarare är vänliga.

– Jag brydde mig inte så mycket när den första vandaliseringen skedde. Tänkte det var någon som var full. Men sedan kunde jag förstås inte ignorera vad som pågick, mötena, demonstrationerna och så branden.

Shejk Ossama tror det är krafter utifrån som påverkar. Han kan inte riktigt tro att motståndet uppkommit i Murfreesboro, det är ju hans grannar och han har också många vänner här. Han talar om The 700 Club som är predikanten Pat Robertsons teveprogram som sänds fem dagar i veckan. Han menar att det hela började när Pat Robertson började tala om moskén.

– De följer vad han säger. Och Pat Robertson gör allt för att stärka Republikanerna. Just här mitt i bibelbältet fungerar ett sådant budskap, säger Shejk Ossama.

Pat Robertson försökte bli republikansk presidentkandidat 1988. Han är karismatiskt kristen och sionist och hans TV-kanal CBN sänder i 180 länder på 71 språk.

Shejk Ossama har svårt att tro att protesterna egentligen handlar om moskén. Han säger att hans församling  utnyttjas för något annat. Han suckar och säger att det är så mycket arbete att stå emot all sorts radikalism. Han säger att människor är arga, att det beror på ekonomin. Han är imam i en moderat församling, varken konservativ eller radikal. Han älskar USA och dess konstitution. Ändå måste han kämpa mot radikaliseringen från olika håll. Han tror dock inte det är något speciellt med att hatet nu riktas mot muslimer, det är samma hat som i USA tidigare drabbat judar, afroamerikaner, kommunister och katoliker.

Han plågas mest av att det sprids så mycket lögner.

– Jag kan inte respektera människor som ljuger, säger shejk Ossama. Alla får säga vad de vill, men inte ljuga.

En gång var han med i teve och diskuterade med Robert Spencer.

– Jag var naiv och åkte till New York. Men det går inte att diskutera med någon som bara ljuger och ljuger. Han kan ingenting och bryr sig inte om sanningen. Han är en mycket arg man och det är inte bra att hata människor som han gör. Ett hjärta fullt av Gud kan inte hata.

– Den här anti-muslimska rörelsen består av ”crazy people”. Men de som dödade den amerikanska ambassadören i Libyen på grund av någon film är också ”crazy people”. Jag är så upprörd över vad som hände i Benghazi. Jag finner inte ord, det är så avskyvärt.

Shejk Ossama tror de som gått med i den anti-muslimska rörelsen inte är så välutbildade. Han försöker finna ursäkter för dem, han säger det är oskyldiga människor som går i kyrkan och som inte läser mycket. Han är en intellektuell person. Han reflekterar kring situationen och ger råd kring hur man hanterar hat.

Imamen har pratat med Kevin Fisher. Kevin Fisher har till och med besökt den gamla moskén. Det har ingen av de andra gjort. Och det ska man inte göra, har vi ju förstått. Imamen vet det också. Och han undrar om inte Kevin Fisher är rörelsens alibi. Han undrar om inte Kevin Fisher utnyttjas, att de skickar fram en svart man att tala med muslimerna för att visa att de inte är rasister.

Lou Ann Zelenik älskar två saker – sitt maskingevär och sin bibel. Hon bokar en tid på skjutbanan åt oss. När vi kommer dit visar det sig att hon har tagit på sig sin favorit t-tröja. Den som hon fått av Stephen Lennon, alias Tommy Robinson, som är ledare för English Defence League. Hon berättar att han är hennes hjälte. Han har tagit striden till gatan.

Lou Ann Zelenik har jätteroligt när hon visar oss vapen som vi inte känner till och när hon får skratta åt europeiska konstiga regler mot vapen. Själv sover hon med sitt maskingevär under sängen. Obama försöker inskränka hennes rättigheter genom att införa fler byråkratiska regler kring vapeninnehav, berättar hon och visar upp vapnen och presenterar oss för sina vänner vapenhandlarna. Men så kommer ett sms och hon blir spänd.

När vi senare träffar Lou Ann Zelenik berättar hon om textmeddelandet. Hon har känningar och kontakter högt upp, säger hon. Det piper i hennes telefon igen och hon säger att hon nu har det kommit en leverans vapen till moskén.

– Kriget är på väg. Kalifatet har kommit till Murfreesboro, säger Lou Ann Zelenik.